9 maj 2022 14:53

Pensionsdoktorn - varför justerar man inte i garantipensionen?

Det ska vara raka rör mellan inkomst och pension hette det när det då "nya" pensionssystemet skulle införas.

När pensionssystemet väl infördes blev inte rören så raka i botten när man fasade in garantipensionen.

Här fanns det man kallade "bananen" som fick sitt namn i och med att att kurvorna fick bananens form när man justerade i infasningen. Detta eftersom politikerna ville förbättra situationen och ge garantipensionen till fler och för politiken väsentliga grupper, läs LO.

Nu när grundskyddet är på tapeteten och föredrogs i morse på Pensionsmyndighetens och Pensionsnyheternas seminarium om fattiga pensionärer, fick det Pensionsdoktorn Bång-Berit Norén att reagera.

Hon menar att infasningen till garantipensionen/inkomstpensionen inte är linjär men om man skulle ändra så att den blev det, skulle man kunna åstadkomma en förmån som inte tog bort incitament för att jobba längre och öka respektavståndet, något som är önskvärt om man vill hålla liv i tanken på livsinkomstprincipen.

- Det skulle vara ett helt annat läge om garantipensionen lades som en procentandel ovanpå existensminimum. Då skulle alla få det som skulle kunna kallas den nya folkpensionen, ungefär som den gamla och gör systemet lättare att förstå, säger Bång-Berit Norén, tidigare pensionschef i Stockholms stad och numera pensionär och pensionsdoktor, till Pensionsnyheterna.

Hon nöjer sig inte med det utan anser att både taket och golvet i inkomstpensionen bör höjas och att pensionsavgiften höjs från dagens 17,21 procent av inkomsten till 18,5 procent.

- Den här förändringen kan göras med en infasning under 20 år, på samma sätt som vi fasade in dagens system. Det talas alldeles för lite om att garantipensionen förstör respektavståndet och det förvärras av bostadstillägget. Det är en viktig insikt att det ska löna sig att arbeta och att man själv kan försörja sig på ålderns höst, avslutar hon.