11 maj 2022 14:02

Majoritet av svenskarna måste dra åt svångremmen efter pensioneringen

I följetongen om tillräckliga eller otillräckliga pensioner har fondförsäkringsbolaget Movestic nu presenterat en ny opinionsundersökning.

Resultatet visar att en majoritet av svenskarna inte tror att de kan upprätthålla sin nuvarande levnadsstandard efter det att de gått i pension.

Det är bara 15 procent av 2200 personer tillfrågade i en Kantar/Sifo-undersökning som beställts av Movestic, som tror att det är möjligt. Det borde samtidigt betyda att de får en hundraprocentig kompensationsgrad, vilket är få förunnat.

I undersökningen svarar över hälften, 53 procent, att de behöver öka sitt sparande för att upprätthålla sin levnadsstandard den dag de går i pension.

Knappt en femtedel, 18 procent, säger att de behöver sälja av sparande de redan har, medan var tionde svensk, 11 procent, svarar att de behöver sälja sin bostad för att upprätthålla sin levnadsstandard efter pensionen.

"Pensionssystemet har flera utmaningar. För vissa grupper är pensionerna låga, för andra handlar det om att systemet inte är tillräckligt flexibelt för att man ska kunna gå i pension hur och när man vill. Sju av tio svenskar vill inte jobba till den nya riktåldern 67 år", säger Linnéa Ecorcheville, VD på Movestic.

Undersökningen visar även att det bara är en minoritet, 26 procent, som säger sig ha stort eller mycket stort förtroende för pensionssystemet.

Två tredjedelar, 66 procent, har litet eller inget förtroende enligt undersökningen. De litar i större utsträckning på att kunna kapitalisera på sina bostäder eller att öka sitt sparande, enligt undersökningen.

Pensionsnyheterna noterar att det verkar finnas en djup spricka mellan svenskarnas uppfattning om vad pensionssystemet kan leverera och vad det faktiskt ger i plånboken.

Den rapport som Finanspolitiska rådet släppte i förra veckan visade att pensionernas utveckling faktiskt varit stark och att "Pensionärernas ekonomi aldrig har varit bättre".

I den underlagsrapport som Finanspolitiska rådet beställt av forskarna Lisa Laun, Mårten Palme och Johannes Hagen skriver man att de reala disponibla inkomsterna för pensionärerna "ökat markant" och att förbättringarna faktiskt varit starkare än vad som gäller för gruppen 33-64-åringarna, alltså de yrkesaktiva.

Pensionärerna har också dragit ifrån de allra yngsta, 20-34-åringarna, en förändring som enligt forskarna är "markant".

"Mot denna bakgrund är det svårt att driva tesen att pensionärer i allmänhet är en ekonomiskt utsatt grupp. Därför kan behovet av breda, skattefinansierade höjningar av pensionerna ifrågasättas. De har både tveksamma omfördelningseffekter och äventyrar viktiga principer i pensionssystemet och utgör därmed en riskabel väg framåt", säger forskaren Johannes Hagen och avser då det debatterade garantitillägget och inkomstpensionstillägget.

Även fackförbundet Forena har undersökt otillräckligheten och funnit att sju av tio svenskar anser att de offentliga ersättningssystemen i Sverige ger en låg levnadsstandard.

Det är en uppfattning som delas av både löntagare och pensionärer.

Hälften av pensionärerna har, enligt Forena, mindre än 5 000 kr i månaden kvar att leva på när bostad och nödvändiga kostnader är betalda.

Var fjärde pensionär har mindre än 3 000 kronor kvar, eller 100 kr/dag. Åtta av tio skulle inte klara sig enbart på allmän pension och tre av tio pensionärer måste ta av besparingar, arbeta eller låna för att klara att betala sitt boende och nödvändiga kostnader.

Det kommer definitivt att bli svårt att skapa någon konsensus i frågan om vad som är en tillräcklig eller otillräcklig pension. Det ligger antagligen i pensionärens eller betraktarens öga.