18 maj 2022 12:59

Pensionssmäll väntar i kommuner och regioner under 2023

Under 2023 kommer landets kommuner och regioner få kraftigt höjda pensionskostnader.
Anledningarna är flera; den viktigaste är att inflationen nu börjat ta fart. Det gör att pensionerna, som är värdesäkrade mot prisbasbeloppet, kommer att räknas upp med i storleksordningen 6 procent.

- Vi vet inte exakt hur hög höjningen blir men vi räknar i vår prognos med 6 procent. Vi har ju haft många år där inflationen varit väldigt låg och till och med negativ, vilket inneburit att pensionskostnaderna faktiskt minskat. Nu är det många ute i kommuner och regioner som reagerar på den ekonomiska effekten av att prisbasbeloppet väntas stiga kraftigt, säger Annika Wallenskog, chefekonom på SKR, till Pensionsnyheterna.

Prisbasbeloppet räknas för perioden juni 2021 -juni 2022 och fastställs av regeringen i september. Eftersom vi redan befinner oss i andra halvan av maj är det inte några stora osäkerheter i att räkna med en ökning av prisbasbeloppet med drygt 6 procent.

En annan bidragande effekt till de höjda pensionskostnaderna ligger i det nya pensionsavtalet som SKR och Arbetsgivarverket tecknat.

Där har man höjt avsättningarna till de premiebestämda pensionerna med 1,5 procentenheter till sex procent under taket på 7,5 inkomstbasbelopp och till 31,5 procent på lönedelar över taket.

- Vi räknar med att det kommer att kosta arbetsgivarna i kommuner och regioner omkring 8 miljarder kr mer per år, än vad som gällde för det gamla avtalet, säger Annika Wallenskog.

Till detta kommer kraftiga ökningar av pensionsskulderna för de förmånsbestämda pensionerna, som ligger skuldförda i arbetsgivarnas balansräkningar. De värdesäkras ju mot prisbasbeloppet och ska då räknas upp med omkring 6 procent.

Till det kommer ytterligare en procentenhets ökning från regelverket RIPS, riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, som innehåller prognoser för bland annat livslängdsökningarna och dödligheten.

Inför 2023 är det många olyckor som kommer samtidigt och skapar mycket kraftiga ökningar.

Förutom inflation och det nya pensionsavtalet så var pensionskostnaderna låga under 2022 vilket ger ett rejält hopp inför 2023.

Detta beroende på att inkomstbasbeloppet under 2022 höjdes rejält, vilket medförde att taket för att få avsättningar över taket steg. Det innebar att färre anställda kom över taket.

En annan sak rör pandemin där lönekostnaderna framför allt i regionerna blev mycket höga beroende på bland annat bonusutbetalningar och mycket övertid.

Det gör att när dessa effekter av pandemin klingar av så kan lönekostnaderna totalt sett gå ned, när läget normaliseras. Det gör det svårt att gissa på utfallet för 2023, något som både Skandia och KPA, som administrerar och prognostiserar de kommunala tjänstepensionerna, meddelat.

Totalt räknar Annika Wallenskog med att pensionskostnaderna i kommuner och landsting kommer att öka med 40-50 procent om man jämför 2023 med år 2022.

Prognosen pekar mot att ökningen i kronor blir 31 miljarder kr för avtalspensionerna där kommunerna står för 17 miljarder och regionerna för 14 miljarder kr.