19 maj 2022 15:24

Kommuner som köpt pensionsförsäkringar kommer billigare undan

Det som göms i snö kommer upp i tö. Igår kunde Pensionsnyheterna berätta att 2023 kommer att bli ett jobbigt och dyrt år för kommuner och regioner på grund av pensionskostnaderna kan komma att stiga med 40-50 procent.

Detta dels beroende på den stigande inflationen och det nya pensionsavtalet där parterna höjt de premiebestämda avsättningarna till tjänstepensionerna med 1,5 procentenheter både över och under taket.

För cirka 90 procent av sektorns anställda innebär det förändrade pensionsavtalet att deras avsättningar ökar med 33 procent.

Inflationen och det stigande prisbasbeloppet gör att även pensionsskulderna ökar eftersom de värdesäkras mot prisbasbeloppet.

Eftersom en stor del av kommuner och särskilt regioner har förmånsbestämda pensioner över taket, så innebär detta rejäla skuldökningar för dem som valt att vara sina "egna" försäkringsbolag och alltså själva trygga sina livsvariga pensionsutbetalningar.

Men arbetsgivare som valt att försäkra bort hela eller delar av de förmånsbestämda pensionerna, kommer att komma betydligt lindrigare undan.

De höjda avsättningarna till tjänstepensionerna kommer de inte undan, men värdesäkringen, livslängdsökningen och räntan på de förmånsbestämda pensionsskulderna kommer de inte att märka av alls.

- De som valt att försäkra bort pensionsskulder slipper ökade kostnader som beror på ökad livslängd och den kraftigt höjda finansiella kostnaden i pensionsskuldsberäkningarna, jämfört med tidigare. De arbetsgivare som har försäkrat sina förmåner har också fått stora överskott eftersom kapitalavkastningen har varit god. Överskott som de nu kan använda till att antingen betala indexeringskostnader, löpande premier av förmånsbestämd ålderspension eller till att amortera på gamla pensionsskulder. Det känns bra att vi som pensionsleverantör kan vara en pusselbit till att motverka de kraftigt ökade pensionskostnaderna som väntar, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig sektor på Skandia, för Pensionsnyheterna.

Skandia och förvalsalternativet KPA är två bolag som delar på marknaden för pensionsförvaltningen i landets kommuner och regioner.

KPA har omkring två tredjedelar av marknaden och Skandia den återstående tredjedelen.

Allt fler kommuner har under resultatmässigt goda år börjat beta av pensionsskulden genom att lösa in den i försäkring, vilket innebär att skulden minskat i både balansräkningen och i ansvarsförbindelsen.

Vissa kommuner har nollat skulden genom att lösa in alla nuvarande och tidigare anställda. Men efter många år med låga räntor är inflationen på väg upp vilket alltså ser ut att ge kraftiga ökningar av kostnaderna för pensionerna.

- Stigande inflation lär även påverka lönerna för de anställda som vill ha kompensation för inflationen och bibehålla sin köpkraft vilket slår igenom på resultatet. Med högre löner stiger även de avsättningar man måste göra enligt det nya pensionsavtalet. Även om man rensar för stigande kostnader för energi så ligger inflationen på över fyra procent, så kostnaderna för pensionerna kommer att fortsätta vara höga även under 2024 och 2025, gissar Greger Gustafsson.

Problemet är nu bara att kommunernas resultat lär försämras över hela linjen och de statsbidrag man fått för pandemihanteringen är på väg att fasas ut. I det läget kan det vara svårt för kommuner och regioner att ta av resultatet för att försäkra bort pensionsskulderna.

De som gjort det tidigare kan skatta sig lyckliga i det här läget, medan de som inte gjort det, kan få svårt att nalla av de minskande resultaten för att börja lösa in sina skulder nu.