Finansinspektionen har fastställt en ny metod för att bedöma kapitalkrav i banker när det gäller pensionsrisk i pelare 2.
Den nya metoden, som införs under 2022, innebär att kapitalkraven skärps för banker som tryggat pensionsåtaganden i stiftelse.
För att kunna fullfölja sina åtaganden behöver banker ha ett kapital som är stort nog att täcka även de förluster som kan uppstå vid en mycket svår finansiell påfrestning.
FI bedömer att om en bank har förmånsbestämda pensioner som tryggas i en pensionsstiftelse, kan det bidra till att bankens kapitalbas inte räcker för att täcka dessa förluster.
I en fallerad bank finns det inget som garanterar att pensionstillgångarna är tillräckligt stora för att möta de framtida pensionsutbetalningarna.
Det kan försvåra hanteringen av en bank i resolution eller konkurs, påpekar Finansinspektionen.
FI identifierar ett potentiellt kapitalbehov för banker med förmånsbestämda pensioner som tryggas genom en pensionsstiftelse.
FI menar att det i grunden är samma risker som behöver kapitaltäckas, oberoende av om banken väljer att själv förvalta pensioner, eller om den lägger ut förvaltningen på ett tjänstepensionsföretag.
Det här betyder att om banken väljer att förvalta pensioner själv ska ett kapitalkrav beräknas på ungefär samma sätt som om pensionerna hade hanterats av ett externt företag under tillsyn.
Den föregående metoden för bedömning av särskilt kapitalbaskrav för pensionsrisk i banker byggde på trafikljusmetoden.
Den nya metoden bygger i stället på Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om tjänstepensionsföretag (FFFS 2019:21).
En skillnad jämfört med tjänstepensionsföreskrifterna är att om pensionsstiftelsen investerar i aktier i (den egna) banken ska dessa exkluderas när kapitalkrav beräknas eftersom sådana aktier saknar värde efter bankens fallissemang.
Tjänstepensionsavtalet för bankerna, BTP, gjordes om 2013 och innebar att tjänstepensionerna blev premiebestämda snarare än förmånsbestämda.
Dock fick bankerna själva fick bestämma när man skulle införa nyordningen, något som fick Handelsbanken, som var motsträvig till förändringen, att gå med på det nya avtalet.
Skälet till Handelsbankens motstånd var att man kontrollerade en del av bankens aktier via pensionsstiftelsen, som vid utgången av 2021 hade totala tillgångar på omkring 29 miljarder kr.