Regeringen har nu skickat lagrådsremissen om PEPP, paneuropeiskt pensionssparande, till lagrådet. Det är PEPP-förordningen som trädde i kraft i augusti 2019 och som ska tillämpas från 22 mars 2022, som införs från 1 januari 2023 i svensk lagstiftning genom en ny lag. Som väntat blir det ingen skattesubventionering av denna möjlighet till långsiktigt pensionssparande.
Det nya med PEPP är att det införs en ny sparform genom en standardiserad EU-produkt för frivilligt privat pensionssparande. När en PEPP-produkt blivit godkänd av nationell tillsynsmyndighet registreras den i Eiopas offentliga register och kan då distribueras i hela EU. Vitsen med PEPP är att ett långsiktigt privat pensionssparande blir portabelt mellan alla EU-länder.
Men PEPP-förordningen innehåller inga avtals- eller skatterättsliga bestämmelser. Det är upp till respektive medlemsland att bestämma villkor för in- och utbetalningar och hur sparandet ska beskattas. Så när ett PEPP-sparande flyttas från ett land till ett annat är det respektive lands bestämmelser som gäller.
Den svenska lagrådsremissen föreskriver att inbetalningar till en PEPP-produkt får göras från 18-59 år, att den lägsta årliga inbetalningen får uppgå till 0,05 prisbasbelopp och den högsta årliga inbetalningen till 3 prisbasbelopp (144 900 kr för 2022). Utbetalningar från en PEPP-produkt får först göras när spararen har fyllt 65 år och beskattas då som en privat kapitalförsäkring, det vill säga med 30 procent.
Eftersom en PEPP-produkt i Sverige inte kommer att omfattas av insättningsgaranti eller investerarskydd och inte får någon gynnsam beskattning, så är det tveksamt om något svenskt finansinstitut kommer att erbjuda sådana sparprodukter.
Försäkringsbolag, värdepappersbolag och andra aktörer på finansmarknaden får erbjuda och distribuera PEPP-produkter. Däremot får inte tjänstepensionsföretag eller pensionsstiftelser göra det, eftersom det handlar om ett privat pensionssparande.
/Ola Hellblom