16 jun 2022 12:46

Dyra fonder kan få svårt att platsa på nya fondtorget

De fondbolag som marknadsför dyra aktivt förvaltade fonder kommer få svårt att övertyga den nya fondtorgsnämnden om att de ska upphandlas.

Pensionsmyndigheten har publicerat en rapport som visar att dyra aktiefonder presterat sämre än billigare fonder under de senaste tio åren. Och Morningstar har visat att samma slutsats gäller på global nivå under den senaste 10-årsperioden.

Vid årsskiftet varierade fondavgifterna för aktiefonder på premiepensionens fondtorg mellan 0,08 och 0,68 procent efter rabatt.

Fondrabatten på fondtorget är i genomsnitt 71 procent av vad fonden annars tar i avgift på den öppna marknaden. Det innebär att den genomsnittliga avgiften var 1,5 procent före rabatt och 0,4 procent efter rabatt.

För räntefonder låg avgiften på mellan 0,04 och 0,35 procent efter rabatt och snittavgiften på 0,7 procent före rabatt och 0,2 procent efter rabatt.

Högre fondavgifter innebär normalt att fonden tar högre risk och är aktivt förvaltad. För att motivera val av aktiefond med högre risk och högre avgift, ska den fonden ge en värdeutveckling över tid som fullt ut kompenserar för den högre avgiften.

"Men vår slutsats är att under de senaste tio åren har dyra aktiefonder inte presterat bättre än billigare fonder. Det är snarare tvärtom, det vill säga att aktiefonder med högre nettoavgifter haft en sämre värdeutveckling än de med lägre nettoavgifter. Aktiefonder med de relativt högsta riskerna har haft den lägsta värdeutvecklingen sedan 2012", skriver Pensionsmyndigheten.

Det kan innebära ett dråpslag mot de fondbolag som hoppas att deras dyrare fonder ska upphandlas av fondtorgsnämnden med start från nästa år.

Intressant nog visar Pensionsmyndighetens studie att det råder omvänt förhållande för räntefonder. Dyra räntefonder har presterat bättre avkastning än billiga räntefonder sedan 2012. Vad det kan bero på analyseras inte av myndigheten.

Morningstar har studerat hur aktivt förvaltade fonder presterat jämfört med passivt förvaltade under årets marknadsturbulens. Den visar att aktiva fonder inte har presterat bättre än passiva. Detta är fallet även om man tittar 1 år, 5 år eller 10 år bakåt i tiden.

Återstår att se hur fondtorgsnämnden använder dessa analyser när de gör sitt urval av fonder som vill komma in på det nya fondtorget.

/Ola Hellblom