21 jun 2022 15:10

Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv: Förändringarna av ITP ger ökad flexibilitet

Det tog nästan ett år för Svenskt Näringsliv och PTK att komma överens om att justera i ITP-avtalet. PTK tog upp frågan med motparten förra sommaren.

Efter ett års förhandlingar har man alltså enats om tre förändringar av avtalet. Den första är höjd åldersgräns för den kollektivavtalade ITP 1 från 65 år till 66 år.

Den andra är rätten till sjukpension som förlängs till 66 år. Den tredje är ett nytt tak för hur höga löner som ska kunna ge tjänstepension. Vid löner som överstiger 30 inkomstbasbelopp blir det inga avsättningar till tjänstepension. Det gäller då lönedelar som ligger över 177 500 kr i månaden.

Avtalet börjar gälla från den första januari 2023. Det kan tyckas som små förändringar efter ett år av förhandlingar, men enligt Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, har man under våren intensifierat förhandlingarna och nått resultat, några dagar innan midsommarafton.

- Det brukar vara så, strax innan jul eller midsommar brukar avtalen komma till och det är bra att det finns en sorts naturlig deadline, säger Mattias Dahl till Pensionsnyheterna.

Han påpekar att förhandlingarna varit komplicerade eftersom man inte vet hur mycket förändringen kommer att kosta arbetsgivarna. Detta eftersom man inte vet hur många som kommer att fortsätta jobba efter 65 års ålder i och med att det nu blir inbetalningar till tjänstepensionen ytterligare ett år.

- Vi vet inte heller vilka effekter vi får av att införa taket för pensioner över 30 inkomstbasbelopp. Personer med de här lönenivåerna har bra förhandlingsstyrka så de kommer säkert kunna komma överens med sina arbetsgivare om sina villkor. Men vi vänder på kuttingen och säger att eftersom avtalet inte med automatik ger ersättningar över taket så blir det upp till de berörda att själva göra upp om villkoren. Collectum kommer inte att ta ut någon avgift för löner över taket och med det skapar vi flexibilitet för såväl företag som de berörda anställda, säger Mattias Dahl.

Han nämner att det har funnits en del gny bland utländska experter som arbetat tillfälligt i Sverige och de har varit missnöjda med att så mycket premier ska avsättas till svenska tjänstepensioner förvaltade här.

- Många vill kunna disponera de premierna friare och kanske hellre vill ha dem i egna lösningar i sina hemländer och det kommer att bli enklare att åstadkomma nu, säger han.

PTK har ju också haft önskemål om att höja avgiften och sneglat mot de 6 procent av lön under taket som man kommit överens om i de statliga och kommunala tjänstepensionsavtalen.

- Den frågan har inte varit med i förhandlingarna i slutfasen. Rent generellt tycker vi att de premier man enats om på de avtalsområdena inte är realistiska.

De avtalen har ju dessutom haft premier över taket som ligger på 31,5 procent av lönen att jämföra med de 30 procent som gäller inom ITP.

Den premien är högre eftersom den fyller i när avsättningar till de allmänna pensionerna kommer över taket på 18,5 inkomstbasbelopp. Men 18,5 procent i allmän pension plus 4,5 procent i tjänstepension blir ju 23 procent av lönen, inte 30 procent som det kommit att bli i ITP-avtalet.

- Det är en hög avgift, även sett i ett internationellt perspektiv. Men den avgiften bygger på en överenskommelse vi gjort med våra motparter och den står vi bakom, säger Mattias Dahl.

Men han har i alla fall lyckats med att lägga ett tak på när den ska fasas ut i och med dagens överenskommelse.

Några förändringar vad gäller ITP 2 görs inte. Den kommer fortsatt vara fullt intjänad vid 65 år.

- Det är ett gammalt avtal som fasas ut och drivs i run-off. Där gör vi inga förändringar, säger Mattias Dahl.

Han tycker, precis som Svenskt Näringsliv alltid tyckt, att 65 års pensionsålder är bra men att den ökade medellivslängden gör att vissa grupper på arbetsmarknaden vill och kan jobba högre upp i åldrarna.

- Men det är något som inte gäller för alla. På LO-sidan är det inte alla som klarar av att jobba till 65 års ålder, något som företagen jobbar hårt med att möjliggöra med stora insatser på arbetsplatserna. För tjänstemän är det många som är pigga och kan fortsätta att jobba högre upp i åldrarna och i grunden är det förstås positivt att vi lever längre, säger han.

Den nu överenskomna höjningen av åldersgränserna i ITP är ändå långt ifrån de åldersförändringar som sker på andra områden. LAS-gränsen, alltså rätten att kvarstå i anställningen, höjdes från 67 år till 68 år den 1 januari 2020 och ska upp till 69 år den 1 januari 2023.

Och de icke tvingande "riktåldrarna" har i dagarna beslutats av riksdagen och kommer att styras av den statistiskt beräknade medellivslängden. Riktåldern för år 2020 och 2021 blir 67 år, vilket i praktiken kommer att tillämpas från år 2026 och 2027. Det här gör att det blir rörigt med alla åldersgränser, något som Mattias Dahl håller med om.

- 65-årsgränsen är väldigt starkt inetsad hos svenskarna och det gör att det blir rörigt och svårt att överblicka. Men jag tycker ändå att det framför allt är riksdagen som har ansvaret för åldersgränserna i de olika systemen, säger han.

Artikeln rättad 20220630 vad gäller Collectums uttag av avgifter. /Red.