I en artikel på Svenskt Näringslivs hemsida går organisationen till angrepp mot försäkringsbolagens sätt att hantera Alectas rabatter och då framför allt försäkringsbolagens och mäklarnas sätt att debitera ut orabatterad premie för de företag som inte sagt till om något annat.
Hans Gidhagen påpekar i artikeln att rabatter inte är något nytt. De första fanns redan under 1994 då premierna rabatterades med 20 procent. Därefter höjdes premierna fram till och med 1999 och 2002 infördes återigen rabatter, då med 15 procent.
Diskussionen om vad som är rätt eller fel premie för alternativ premie har endast förekommit (på allvar) när det varit fråga om premiesänkningar. Vid premiehöjningarna har det varit märkbart tyst, vilket kan tolkas som att företagen accepterar den utfästelse de gjort till de anställda att använda sig av samma premie som om tjänstemannen hade haft kvar traditionell ITP.
Mot den här bakgrunden tycker Hans Gidhagen att mäklarna och försäkringsbolagen uppvisar ett märkligt beteende när de hävdar att de kommer att debitera företagen en orabatterad premie, genom att lägga på 40 procent på den frilagda premien om inte företagen meddelar något annat inom en viss tid.
Man kan fråga sig vem som skall betala mellanskillnaden när företag upptäcker att de inte vill betala mer än de utfäst till sina anställda?, skriver Gidhagen, som avslutar så här:
Svenskt Näringsliv har även nu avstått från att gå ut med rekommendationer om hur företagen bör hantera frågan om frilagd premie. Däremot har vi gått ut med ett pressmeddelande om hur vi gör för vår egen personal, eftersom vi vet att detta är av intresse för företagen och inte minst media. Svenskt Näringsliv har relativt sett många 10-taggare och de har frilagd premie. Detta kommer att fortsätta att gälla och det kommer att vara den rabatterade premien som används. De anställda kommer dock att erbjudas att gå över till den nya ITP-planen som är helt premiebestämd.