Lagrådet kritiserar regeringens modell för att beskatta utländska pensionsförsäkringar. Regeringen har ju föreslagit att utländska försäkringsgivare ska få ta emot avdragsgillt sparande ifrån svenskar men ställer då krav på att bolag, som saknar fast driftställe i Sverige, skriftligt åtar sig att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket.
Lagrådet skriver att den föreslagna åtgärden inte kan antas strida mot EG-rättsliga principer men, när det gäller sättet att ta ut avkastningsskatt ur den utländska försäkringen där försäkringstagaren är skattskyldig, så blir Lagrådet tveksamt och skriver:
Lagrådet kan naturligtvis inte säga något bestämt om hur denna konstruktion med skattskyldighet för de försäkringstagare som tecknat avtal med en försäkringsgivare utan fast driftställe i Sverige förhåller sig till EG-rätten. Om skattskyldighet också åvilat den försäkringstagare som träffat avtal med en svensk försäkringsgivare hade det naturligtvis ställt sig mycket enklare att göra bedömningen.
Enligt Mikael Holmgren, ämnesråd på finansdepartementets skatte- och tullavdelning, blir det en del administrativt krångel för en försäkringstagare som väljer att försäkra sig utomlands i och med att avkastningsskatten ska betalas ur försäkringen.
- Frågan är om åtgärden är proportionell i förhållande till det intresse som ska skyddas, alltså den svenska skattebasen. Vi anser att det likvidmässigt sker samma behandling av svenska och utländska försäkringsgivare och den enda skillnaden är att det är administrativt lite krångligare, säger Mikael Holmgren till Pensionsnyheterna.
Han säger att man varit i kontakt med EU-kommissionen och beskrivit modellen för dem och att de då inte rest invändningar mot att åtgärden inte skulle vara proportionell i förhållande till skyddsintresset.
Lagrådet har också reagerat på de skattesatser som ska användas för avskattning om ett utländskt företag brister i sin skyldighet att rapportera till de svenska skattemyndigheterna.
Med en faktoruppräkning på 1,8, som regeringen vill använda, blir skatten enligt lagrådet närmast konfiskatorisk i vissa inkomstskikt eftersom skatten på 100 000 kr kan uppgå till drygt 102 000 kr. Lagrådet skriver att utöver skattens storlek, så inger den föreslagna bestämmelsen betänkligheter i och med att den skattskyldige inte alltid själv styr över om avskattning ska utlösas eller inte.
Lagrådet anser att det borde finnas någon möjlighet att slippa skatteuppräkning om avskattning tillkommit utan att det varit den skattskyldiges fel. Lagrådet skriver:
Det föreligger en bristande proportionalitet mellan beskattningskonsekvensen för den skattskyldige och statens intresse av att i vissa fall förhíndra ett utnyttjande av olika skattesatser. Lagrådet menar att regeln kan ses som en sanktionsregel och skulle i så fall kunna strida mot Europakonventionen.
Lagrådet lämnar, i sitt ganska omfattande yttrande, också ett antal förslag på hur lagtexten kan utformas på ett bättre sätt än vad regeringen åstadkommit i remissen.
Enligt Mikael Holmgren är Lagrådets synpunkter inte av den arten att man måste göra om arbetet helt utan han tycker att remissen klarat granskningen ganska bra.
- Vi arbetar nu med propositionen där vi ska arbeta in Lagrådets synpunkter. Om man räknar baklänges så gäller att vi måste lämna den till riksdagen under februari för att de nya reglerna ska kunna träda i kraft den 1 maj 2008, säger han.
Om du vill läsa lagrådets yttrande i sin helhet, skicka ett mejl till info@pensionsnyheterna.se så skickar vi en PDF.