30 okt 2009 09:56

Ränteskydden har kostat pengar i år

Länsförsäkringar Liv redovisar en totalavkastning på 0,1 procent för årets tre första kvartal. Det är hästlängder ifrån, till exempel, Skandia Liv som uppnådde 11,8 procents totalavkastning för samma period. Men Gustav Karner, finansdirektör på Länsförsäkringar, är inte alls oroad över att Länsförsäkringar hamnat på efterkälken under 2009.

– Om vi jämför oss med Skandia så tappade de omkring 13 procent i fjol och är hittills i år upp med 11,8 procent vilket innebär att de, mätt på hela perioden ligger något under noll. Det är ungefär samma resultat som vi haft men som vi nått med en mindre slagighet, säger han till Pensionsnyheterna.

Det som framför allt kostat pengar för Länsförsäkringar Liv är det ränteskydd som man haft för att försäkra sig mot sjunkande räntor och en skenade skuld. Eftersom räntorna gått upp snarare än ned har skyddet tappat i värde och alltså kostat pengar.

Tjänat 12 miljarder

– Förra året tjänade vi omkring 12 miljarder kr på våra skyddsstrategier och nu har de kostat oss omkring 3 miljarder kr. Men det innebär att vi totalt tjänat 9 miljarder kr och det är också pengar, säger Gustav Karner.

Länsförsäkringar Livs avkastning på portföljen, mätt som bidrag, positiva eller negativa ser ut så här:

• Ränteportföljen 4,5%
• Aktieportföljen 1,2%
• Valutaeffekter -0,7%
• Alternativa inv. -1,8%
• Ränteskydd - 3,1%

Det är viktigt att påpeka att siffrorna ovan inte är de olika portföljernas totala avkastning utan ett netto av deras bidrag/kostnader för Länsförsäkringar Livs totala portfölj som rymmer omkring 100 miljarder kr i dagsläget.

Gustav Karner säger att planeringen för den ombildning av Länsförsäkringar Liv som nu inte verkar bli av vid årsskiftet som det varit tänkt har inneburit att man varit något försiktigare än vad man annars skulle ha varit, både under våren och förra hösten.

–Jag tror skillnaden i resultat är ganska marginell. Vi har ju haft skyddsstrategier ända sedan 2003 på aktiesidan och sedan 2005 på räntesidan så vi har jobbat på det här sättet länge. Det vi skulle ha gjort, om vi fått igenom ombildningsplanerna är att vi då ökat exponeringen mot alternativa investeringar, säger han.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 10 2009