Nu ger sig Försäkringsförbundet in i striden om Solvens II och de kapitalkrav som numera hänger ihop med solvensdirektivet. I ett pressmeddelande skriver Försäkringsförbundet att högre kapitalkrav för livbolagen på sikt riskerar att hämma framtida tillväxt.
De hänvisar till rapporten Why excessive capital requirements harm consumers, insurers and the economy som tagits fram av CEA, den europeiska branschorganisationen för försäkringsindustrin. Försäkringsförbundet påpekar att branschen är mycket positiv till Solvens II-direktivet i sig, men att den detaljreglering för genomförandet som föreslagits skulle innebära en höjning av kapitalkraven i försäkringsbolagen med upp till 75 procent jämfört med tidigare bedömningar enligt en bedömning som görs i rapporten.
Kraftigt höjda kapitalkrav tvingar försäkringsbolag till mindre riskfyllda placeringar. Det i sin tur minskar tillgången på riskkapital i samhället vilket riskerar att innebära lägre investeringar och minskade möjligheter till långsiktig tillväxt.
Det finns en tendens att i finanskrisens kölvatten dra hela finanssektorn över en kam och höja kapitalkraven i försäkringsbolag med de argument som gäller i banksektorn. Men man ska komma ihåg att försäkring inte alls har samma risker som en bank har, därför kan inte samma regler gälla för försäkring, säger Christina Lindenius, vd på Försäkringsförbundet, i en kommentar.
Kraftigt höjda kapitalkrav ger enligt rapporten flera negativa effekter. För konsumenter och företag kommer försäkringar att bli dyrare, och därmed stiger priset på praktiskt taget alla investeringsprojekt i ekonomin. Dessutom kan det bli svårare att försäkra vissa typer av risker. Höjda kapitalkrav innebär en förskjutning mot mindre riskfyllda placeringar hos försäkringsbolagen, vilket främst får tre effekter på samhällsekonomin:
För det första kommer bolagen att behöva minska sina investeringar i aktier samt företags- och bankobligationer. Detta begränsar tillgången till kapital i näringslivet, vilket bland annat kommer att drabba små och medelstora företag. Det leder till minskade investeringar och lägre tillväxt om inte andra typer av investerare kan täcka bortfallet från försäkringsindustrin. För det andra tvingas försäkringsbolag koncentrera sina investeringar till statsobligationer. Detta går emot den grundläggande idén med försäkring, nämligen att sprida risk. För det tredje kommer den förväntade avkastningen på försäkringsbolagens investeringar att bli lägre. Detta kommer att drabba kunder i form av högre premier och lägre pensioner.
Försäkringsbranschen anser att beslutsfattarna i EU ska hålla sig till intentionerna i ramdirektivet för Solvens II. Annars hindras försäkringsbolagen i sin samhällsviktiga funktion att fördela risk och den framtida tillväxten riskerar att hämmas.