16 mar 2010 14:47

Regeringens nya sparform ritar om sparmarknaden

De nya investeringskontona som just nu förbereds i regeringskansliet kan bli spiken i kistan för mindre fondbolag utan egen distri-bution. Vinnarna blir nätmäklarna som Avanza, Nordnet och storbankerna. Men till förlorarna bör man även räkna försäkringsbolagen som snart kommer att märka att flödet till storsäljande k-försäkringar kommer att avta.

I budgetpropositionen 2009 aviserade regeringen en översyn av beskattningen av sparandet i kapitalförsäkringsdepåer. Anledningen var främst att regeringen noterat att det var möjligt att undgå avkastningsskatt genom att tömma depån vid årsskiftena och att det närmast blivit ”valbart” om man vill betala avkastningsskatt för depån eller inte.

Hur många sparare som ägnat sig åt den här typen av skatteplanering har man ingen exakt kunskap om i regeringskansliet men bara risken för skattebortfall är en viktig anledning att inleda arbetet med att vässa lagstiftningen.
Ett annat skäl till översynen är att man – främst på grund av diskussionen om inlåsningseffekter i kapitalvinstbeskattningen

– vill ta fram en konkurrerande sparform till de k-klassade depåförsäkringarna som blivit enormt populära på senare år. Sedan 2006 har premieintäkterna (engångsbetald k-försäkring) gått ifrån 5,5 till drygt 26 miljarder kr, och lejonparten av dessa är depåförsäkringar.

Inget försäkringsskal

Enkelt uttryckt innebär beställningen till tjänstemännen på finansdepartementet att man vill ha en schablonbeskattad värdepappersdepå, alltså en depå som inte förutsätter något försäkringsskal för att kapitalvinstreglerna ska kunna undvikas.

– Beskattningen av sparande i värdepapper och fonder ska inte styras av valet av sparandeform. Det är med andra ord inte skattesystemet som ska avgöra var människor ska placera sina pengar. Det ska de göra själva och jag tror att de är intelligenta nog att klara av den saken, säger Mikael Holmgren, ämnesråd på finansdepartementets skatteavdelning.

Han tillägger att ett införande av de nya investeringskontona definitivt kommer att påverka försäkringsbranschens konkurrensförutsättningar i och med att det skapas en produkt som inte förutsätter att kunderna tecknar försäkringar för att få tillgång till schablonskatten.

Redan nu finns det spelare som gnuggar händerna inför utsikterna med den nya sparformen.

– Om det blir beskattning på en nivå som uppfattas som attraktiv och inte avviker så mycket ifrån den avkastningsskatt som gäller på vanliga kapitalförsäkringar idag, tror jag att det kan bli en väldigt attraktiv sparform, säger Nicklas Storåkers, vd för Avanza Bank, till Pensionsnyheterna.

Det man just nu sliter med i departementet är att finna en metod för hur man ska ta ut schablon-skatten samtidigt som man tar bort ”valfriheten” i beskattningen. Till det kommer att lagstiftningen inte får bli alltför komplicerad så att utländska konkurrenter, som inte är vana att ta ut eller beräkna avkastningsskatt, missgynnas. Då får man nämligen EU-kommissionen på sig.

Hotet mot fondbranschen

Om regeringen, vilken det nu blir efter valet, sätter den nya sparformen i sjön, kommer den att få stora återverkningar på marknaden för långsiktigt sparande. Och värst drabbas fondbolag som saknar egen distribution.

De kommer på sikt att reduceras till underleverantörer till dem som skapar de depåer som är förutsättningen för de nya investeringskontona.

– I grunden är det här en positiv reform som löser upp reavinstbeskattningsproblemen, ökar transparensen och konkurrensen. Det kan också bidra till att förbättra svenskarnas kapitalallokering eftersom man minskar risken för inlåsning, säger Fredrik Nordström på AMF Fonder.

Fast det är det positiva. När han får frågan om han ser några risker med förslaget blir listan längre.

– Det intressanta blir att veta vilka som får och kan erbjuda de här depåerna. Det kommer knappast att bli fondbolagen själva, säger han.
För fondbolag som tidigare haft egen distribution och alltså själva ”ägt” sina kunder kan det här bli en svår utmaning. I en framtid blir det ju den som erbjuder depån som också hamnar i den direkta kundkontakten. Det ligger nära till hands att anta att banker och nätmäklarna, typ Avanza Bank och Nordnet kommer att se det här som en bra möjlighet.

Krav på information

– Makten förskjuts mot distributionen via fondplattformarna och det ser nästan ut som om den lagstiftning man nu förbereder har skräddarsytts för att passa bankerna och Avanza Bank och Nordnet. Det kan gå ut över kunderna i förlängningen genom att ett nytt konkurrenshinder skapas, säger Fredrik Nordström.

Han tillägger att det ansvar som lagts på fondförvaltarna, alltså alla krav på information till investerare, registerhållningen, förvarings-institut och årliga rapporter och värdebesked fortfarande ska ligga kvar på fondbolagen. Men depåinstituten kan här komma undan det ansvaret och kan på så sätt plocka russinen ur kakan.

Förutsättningen för att de nya investerings-kontona ska bli en verklig succé är dock att utformningen blir sådan att det verkligen blir attraktivt för spararna att överge den gamla modellen med sedvanlig reavinstbeskattning och istället övergå till schablonskatt. Här råder ännu viss tveksamhet om hur skatten ska komma att tas ut. Den modell som man laborerar med i finansdepartementet bygger på att man varje år får betala skatt på de pengar som fanns i depån vid årets ingång plus de bruttoinsättningar man gjort under året, ett system som innebär viss dubbelbeskattning.

– Den modellen riskerar att ta bort attraktiviteten i sparformen och det har vi påpekat för departementet. Om man dessutom arbetar med belåning av sin värdepappersdepå och har krediten liggande utanför depån, finns det risk för att skatten blir orimlig för den som belånar depån, säger Nicklas Storåkers.

Sockra bud

Men för att nå det politiska målet att det ska vara möjligt att byta mellan olika fonder utan skattekonsekvenser, vilket Mats Odell talat sig varm för, krävs att spararna också flyttar in pengarna till de nya depåförsäkringarna. Och här kan man från visst håll inom departementet tänka sig att sockra budet något genom att öppna ett skatterabattsfönster. Den som alltså realiserar fondandelar ska under en övergångsperiod få möjlighet till viss rabatt på reavinsten för att förmås att flytta in i den nya sparformen. Beställningen från finans-ministern innebär att de nya reglerna ska vara offentligfinansiellt neutrala jämfört med de gamla och en sådan rabatt är förenad med stora kostnader som måste finansieras.

Den riskerar också att få en stor momentan effekt på värdepappersmarknaden som inte alls säkert är önskvärd. Om och exakt hur en rabatt ska se ut är fortfarande föremål för diskussioner.

Helt klart är dock att om investeringskontona blir verklighet så kommer det att vara något som kan rita om kartan för fondmarknaden totalt. Och alla som känner att de inte har en stark egen distribution med en stor kundbas och möjlighet att själva öppna depåer har definitivt ett framtidsproblem.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 3 3010